Jag hade tänkt skriva ett djupt inlägg idag. Inte deprimerat inlägg som det brukar bli utan djupt bara.

Jag är så jävla glad just nu bara. Vårkänslorna strömmar bara över. Åh, jag vill vara kär så här på våren. Nån frivillig som ställer upp?

Nå ja, till det djupa i alla fall. Jag längar lite hem just nu faktiskt. Det händer ibland att jag saknar människor och vänner men just nu saknar jag liksom Gällivare. Säga vad man säga vill om småstäder men jag trivs bäst där. Saknar att kunna ha skotern utanför dörren och bara bränna ut på vidderna när som helst. I Umeå har snön försvunnit och ersatts med fiskmåsar och svanar. Det har sin charm också. Men hur mycket jag än kan låssas förneka det så kommer jag aldrig bli en storstadstjej.

För exakt ett år sen, månadskiftet mars-april, hade vi bastufest i Storsjön hos Nylander. Jag och Rickie lekte i snön, pojkarna bastade, malin försökte köra skoter, det flödade både jäger, mintuu och öl. Riktigt jävla stugfest alltså.

Eller egentligen kanske jag inte saknar Gällivare, jag saknar nog bara att kunna vara mig själv och supa mig på fyllan i skoterkläder..

Just nu är Smulan trött. Jätte trött faktiskt.. Men jag har hållt skenet uppe idag på jobbet. Inte visat minsta lilla smärta. Värre när man ska gå och lägga sig. Kan som inte somna när det värker så förbannat. Nå ja, det går över.

Idag var jag sjukt lycklig på dagen. Vet inte riktigt varför. Borde vara olycklig nu med allt vad som sker runt om mig men jag kan inte. Är som bara glad hela tiden.. Livet är ju underbart, så varför inte..

 http://www.youtube.com/watch?v=WeUm88quKkA

Åh, hittade just kobojsarnas gamla slagdänga på datorn. Helt sjukt nöjd.

Ni kan aldrig ana hur jävla mycket jag har hoppat till den här låten i mitt liv, senast i helgen.. ;)

Har fått otorligt mycket gjort idag. Känner mig i riktigt bra form nu. Blev så lycklig av att vara i stallet. Trots skitvädret så får jag vårkänslor.

Nu snart ska jag iväg och ställa till med världens bus på jobbet.

Jag hatar verkligen att ha ont när jag ska sova. Har sovit sjukt kasst idag. Jag förstår inte, antingen hade dom väl kunnat vara schyssta nog att ge riktigt starka smärtstillande så man faktiskt blir av med smärtan eller så hade dom väl kunnat skriva ut sömntabletter.

Nå ja, slut klagat för just nu. Ska ut och rida en sväng i survädret..

Vet ni vad som fick mig att klara av dagen, trots smärta och ett jävla blodbad i munnen? EN kommentar av en av killarna på jobbet.

"Smulan, du är så jävla söt. Trots allt så är du fan alltid lika glad och busig. Bara din uppsyn får en ju en bra bra humör jämt. "

Just nu känner jag mig otroligt stolt över mig själv. Operationen gick bra, är fortfarande helt groggy men har fått komma hem. En gång till ska jag till käkkirurgen men sen ska dom bara bygga upp en brygga där och sen är det klart. Känns underbart skönt faktiskt. 

Åh, just nu har jag en gruvlig ångest. Ska vara hos käkkirugen före fan imorgon. Jag vill verkligen inte, räknas inte det?

Kommer säkert åka på att ha stygn igen i en vecka. Men han sa lite lugnande på telefon att det oftast känns bättre andra gången man behöver göra det. Jag kände mig inte lugnare för det.

Ni kan inte ana hur jävla tungt det är för mig med hela den här processen. För det första har jag panik direkt jag ens tänker på en tandläkare. Ännu värre blir det när man vet att fanskapet är en käkkirurg. Andra saken är att det river upp många gamla sår. Helst då sist jag var dit, när jag sen bara fick äta flytande föda. Som på beställning kom tankarna på anorexia tillbaka. Satt en hel vecka och kollade pro ana sidor, åt ingenting och mitt i allt kände jag mig så jävla duktig. Samma tankar som jag levt med så länge kom tillbaka. Men det gick bra. Jag orkade övervinna det slaget och jag ska övervinna det här. Det är såna här gånger man saknar sambo lite faktiskt, någon som håller koll. Ibland behöver jag nog höra att det jag själv gör är fel för att inse det. Men, ensam är stark. Visst är det så?

Just nu kan jag säga utan att ljuga att jag är jävligt öm i nacken. Har haft världens låsning i nacken och ner mot skuldran i flera dagar och varit riktigt jävla förlamad. Men idag på jobbet när vi fick lite lucka så kunde jag gå och knäcka till det. Det var helvetes skönt. En orgasm är ingenting i jämnförelse. Tyvärr känner jag att jag börjat stela till lite nu igen och är riktigt öm i hela det där området. Men det skulle ta några dagar innan jag är som ny igen tydligen.

Nå, lång helg i alla fall. Börjar jobba igen på måndag eftermiddag. Älskar såna här veckor när man får ta det lite lugnt ganska länge.. :D