Jag har tänkt mycket på sorgarbete och förluster senaste tiden.

Självklart har det rivit upp en del sår i mitt hjärta men dom är rätt bra läkta vid det här laget så det är inte så tungt ändå. Men jag har kommit på en sak, en rätt viktig sak som jag i min frustration har glömt. Alla reagerar olika. Ingen människas sorg är likadan. Inte ens mina egna sorger har varit likadana. Jag har ju haft flera olika sorger, alla lika tunga grejer men jag har reagerat olika varje gång. Som när Bumbi dog, då blev det bara panik. Allting var panik, jag kunde inte andas och trodde på fullt allvar jag skulle dö tidvis när jag fick mina attacker. Sen mitt i allt gick det över på några sekunder och allt blev praktiskt tänkade. Hur jag skulle lösa allt och fixa med alla saker och så. Men när allt var fixat så blev det en ordentlig sorg. Grät i flera dagar men sen var det bra. När Danne dog var det samma panik men den gick inte över. Det fanns inget att fixa och jag fick inte överaktivera mig för att glömma det. Danne är nog den sorg som fortfarande tar hårdast på mig, för jag fick aldrig tid att sörja det då. Men framför allt så fanns det ingen där som tog hand om mig, som visste hur det kändes. När lilltösen dog var det samma sak som med Danne när det egentligen borde varit som när Bumbi dog. Jag ville inte berätta åt folk, jag ville inte att någon skulle veta, ville inte att någon skulle göra någonting. Jag berättade det i pannrummet åt mamma och smällde sedan igen dörren för att göra en rivstart från gården.

Så just nu är min frustration över, min älskade vän får reagera som han vill. Jag ska finnas där tills sista tåren runnit ner för kinden. Oavsett vad som händer eller hur elak han blir så ska jag fan vara där. Han ska inte få sörja sin bror som jag sörje min Danne.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett år av saknad.  Det går inte en dag utan att jag tänker på dig,  det kommer aldrig någon som jag kommer älska lika högt.   Hoppas du sover i ro, B..    ...

Länge sen jag fick tummen ur och skriva lite här. Skumt, har hänt jävulskt mycket på slutet men jag har som inte orkat skriva om det..   Vars börjar man då?  Hade lite svårt med insperation idag så jag satte mig och började läsa gamla inlägg. Jag bl...

Jag är helt säkert på att det inte är bra för min psykiska hälsa faktiskt. Jag ligger bara hemma och grubblar nu för tiden..  Jag är jävulskt bitter över en sak. Eller egentligen två saker men båda handlar om kärleken. Men det är svårt att få ner do...

Okej, det här var ett tag sen man gjorde nu. Har iofs inte haft så mycket att skriva om på slutet, jag gör fan inget vettigt alls nu för tiden. Söker jobb, tittat tv, äter, sover, kör skoter, datanördar och sover mer.    Men det var inte riktigt det...

Jaha, jag hade egentligen något att blogga om men jag kommer inte riktigt på vad det är.. Någonting grämer mig som fan men vad är det egentligen? Känns lite tungt att sluta på Isring nu också, fick reda på i måndags att jag slutar den 22:a. Vad ska ...