Mina lungor är just nu fyllda med svetsrök och brandrök. Vart en brand på jobbet mitt i allt idag så brandlarmet tjöt hela jävla rasten. Trevligt att sitta med hörselskydd på sig i fika rummet. Eller inte...

Jag är jävligt trött idag, eller kanske inte trött. Alltmänt less. Mesta dels på mig själv också. Ibland undrar jag hur jag själv tänker, om jag tänker ens. Ibland gör jag såna där saker som hjärnan säger åt mig att inte göra men då väljer jag att inte lyssna och sen blir det pannkaka av allt. Men mest less blir jag för att jag är så rädd. Det finns så mycket jag döljer för omvärlden som aldrig kommer ut. Men sen när jag väl öppnar mig för någon känns det direkt som att dom sviker mig trots att dom kanske inte ens reagerar. Bara för att jag redan själv har bestämt mig för att det är löjligt eller så, hur dom än reagerar så känner jag mig.. jag vet fan inte ens vad det är för känsla... sviken helt enkelt.

Jag tror jag tänker för mycket, eller känner för mycket. Jag var avstängd i mina känslor under så många år så det är väl därför det är känslokrig nu när jag bara släppa lite.

Åh, det här skulle inte bli ett sånt där komplicerat inlägg... Nå ja...