Hemma i Gällivare över helgen med allt som hör till. Varselkläder, traktorer, mercaraggande,  überblonderade fjortisar som tjuvröker, arctic cat lekande, isande kyla och förbannat mycket snö.

Ibland längtar jag faktiskt hem. Kanske inte till vännerna, har bättre i Umeå. Men hem till den norrlänska filosofin. Här är en plats på jorden där en kvinna är vacker trots skoterställ och hundskinnsmössa.

Jag har som inget riktigt i Umeå. En hyreslägenhet, en visstidsanställning, bra vänner men inte så många och lever i ett förhållande trots att jag ser mig själv som singel. Ja, det där sista är komplicerat som fan. Stanna eller lämna är en fråga jag ställt för mycket.

Det är svårt att älska någon man inte litar alls på. Men det är också svårt att bli älskad av någon som inte vill dela sitt liv.