Dagen började skevt men bestämde sig för att bli bra ändå..

Skulle hämta ut nya arbetskläder innan 11 och klockan hann dra iväg till kvart i 10 innan jag var på väg mot stan. Självklart bestämde sig min lilla röda bmw för att ge upp, vika in årorna och dö. Nå ja, jag hann precis med hjälp från en räddande ängel. Hur skulle jag klara mig utan?

Sen har jag klarat av första dagen på nya jobbet. Det kändes mest frustrerande måste jag påstå, inte tungt och inte svårt men frustrerande. Alltså, hur låg arbetsmoral har vissa? Jag tror jag kommer få ställa den frågan ganska ofta i framtiden men med lite piska på dom så löser det nog sig...

Det löste sig mig Freddan igår i alla fall. Efter många diskutioner och en del tårar, från min sida (men det är ju en hemlis egentligen för jag är värsta tuffingen ju.. ;) så löste det sig i alla fall. Vi kanske aldrig kommer förstå oss på varandra men ibland måste man ju kompromissa. Jag har svårt att kompromissa egentligen, jag brukar ha en vilja av sten. Men hans sätt får mig att smälta och det kanske är bra. Fick mig väl en liten smäll på fingrarna också igår, jag kan inte kräva att han inte får göra saker som jag gör. Så för tillfället är det en lycklig och nykär smula igen. Ska vi tippa på att det håller en vecka? :P

Just nu grubblas det över flyttplaner, jättesvårt faktiskt. Inte som när jag flyttade från Gällivare till Umeå. I Umeå har jag mer att förlora än vad jag gjorde då. Men samtidigt så har jag inte så mycket i Umeå, annat än en lägenhet jag trivs i och ett jobb jag totalt avskyr. Så den stora frågan just nu är om det är värt att byta världens bästa vänner mot ett drömjobb och ett drömliv med mannen man avgudar? Har du svar på det så skriv för jag vet då inte vad jag gör snart...