Just nu sitter jag med djupa tankar i mitt sinne.Det har varit rätt intensivt i helgen, mamma och pappa har varit på besök så det har inte heller blivit mycket sömn för mig och det sätter direkt sina spår.

I alla fall funderar jag mycket just nu på uttrycket för sent. När är det egentligen för sent för något? När något redan är förlorat kanske.

Danne förlorade jag för precis 8 år sen idag, det är för sent att göra något. Bara tomhet och saknad finns kvar, det är på tok för sent att säga vad man känner.

Men när är det för sent att säga förlåt? Jag vet att det inte är för sent för F att säga förlåt idag men snart är slaget förlorat. Jag hatar att känna mig sviken och jag blir fan långsur av sånt.

Däremot så har jag lärt mig att det egentligen aldrig är för sent att be om förlåtelse. Har umgåtts hela dagen med Samuel, jag fattar inte att han förlät mig men han gjorde det. För allting som varit. Tänk att livet blev så. Det är för sent nu att ändra på saker som var då, men ibland önskar jag att jag kunde det. Det är för sent att ändra på allt dumt jag jämt gjorde men det är inte för sent att reparera skadorna.

Det kanske är så att olika saker har olika utgångsdatum på "för sent".