Åh, jag är så jävla glad.Det finns inte på kartan ens hur jävla glad jag är.

Jag vill alltid vara honom nära, jag till och med litar på han. Hur skumt som helst, inte för att han är någon främling för jag har ju trots allt känt honom ganska länge ändå men jag brukar inte lita på folk. Jag tycker ju inte om andra människor, varför blir det så här?

Åh, undrar vem man ska tacka för ett under som honom?