Äntligen måndag. Det känns verkligen så idag. Räkningarna är betalda, deklarationen klar, Bumbi ska få en ny sko idag, bilen ska in på rep på onsdag och verkligen allting känns bra. Det påverkar mig mycket just det här med Bumbi har jag märkt. Annars bryr jag mig väldigt lite i sånt som händer runt om kring. Men när något är tjorvigt i stallet så blir jag sjukt nere av det.

Köpte kläder igår. Som vanligt. Shoppar ju för några tusen varje månad men igår blev jag riktigt nöjd. Köpte en marin-blå sommar jacka. Lite mc stuk över hela saken och riktigt snygg. Dock så fick jag ta ett mellanting med storlek 40. Den satt lite för löst över midjan och höften men för att få in mina biceps så var det nödvändigt med en storlek för stor. Dock går det som vanligt inte att stänga jackan över brösten. Det gör det ju inte heller med min vinterjacka så jag har som vant mig. Ganska konstigt ändå, för några år sen var jag helt säker på att sätta in silikon i brösten men nu hade nog en bröstförminskning passat bättre. Det är faktiskt jobbigt. Gissar att det är mest killar som läser den här bloggen (vet ju att mina kollegor gör det så... ) men ibland måste man bara få skriva av sig om bröstproblem. Dom är ivägen på jobbet och gör att min rygg värker när jag joggar eller rider. Äsch, den här disskutionen tror jag att jag lämnar, bättre att ta den med mamma eller moster typ..

Hur som helst var jag sjukt nöjd igår när jag stod i provrummet. Äntligen börjar man se magmusklerna igen. Kan inte bärja mig inför Beach 2008 :D

En bra dag måste ju avslutas på ett bra sätt.

Igår kväll var jag riktigt nöjd. Om det berodde på rödvinet eller sällskapet är väl frågan men trevligt var det.. :D

Fick åka Opel turbo intercooler. Blir jävulskt imponerad av den där bilen. Först drog vi en saab 9000 turbo vid rödljusen. Han kom ikapp på trean men det är ju ettan-tvåan som räknas.. Sen drogs det en M3a också men på grund av en civilbil så blev väl det racet oavgjort. Vi åkte inte dit men han for efter M3an.

Sen var det ju det där med Camaron som förhöjde kvällen ännu mer. Det är något särskilt med att åka i såna där bilar. Man blir som förtjust. Igår kanske det inte bara var förtjusning över bilen men ändå.. ;)

Jag har haft riktigt roligt idag. Var in på Barn-Nolia med Sara och hennes äldsta son Axel. Fanns väl egentligen inte så mycket för en 20-åring att egentligen sysselsätta sig med där men Axel höll igång och jag tittade på barnkläder och drömde lite. Träffade massa kollegor och så. Helt trevligt.

Sen var den en säljare som trodde jag och Sara var lesbiska och hade liksom Axel tillsammans. Jag började skratta så mycket så jag var tvungen att gå iväg. Lämnade Sara med honom men hon förklarade ingenting utan fortsatte bara med försäkringsärendet...

Nå ja, sjukt roligt.

Ikväll blir det att ladda upp turbon och åka ut på umeås gator och bränna gummi tills polisen hittar oss.. :D

Your strength is so hard to find,

I feel so much stronger now, the feeling´s alright
Your words make me whole again. 

Nu kommer det komma ett helt till inlägg som bara handlar om Bumbi. Mest för att jag ständigt tänker på honom. Han med sin onda framfot men som ändå bara är glad och busig. Igår gick det faktiskt bra ändå. Han fick ha sin lilla toffel på sig och har han ork nog att busa så kan han faktiskt göra lite dressyrövningar också tyckte matte.

Det är nog ingen som förstår det där med mig och Bumbi. Alla säger "det är ju bara en häst" eller "nog kommer du bara skaffa en ny sen". Men det är så mycket mer. Han vet alla mina hemligheter. Han kanske inte förstår men han förstår när jag är ledsen. Och det är egentligen allt som behövs. Jag tror inte det går att räkna gångerna jag suttit i hans box eller hage och tårarna runnit och han kommit och torkat upp dom. Det gör ont i själen när jag inser att han börjar bli gammal. Att han inte kommer vara med mig resten av livet.

Det hela beror nog på att jag aldrig förstått mig på människor. Människor sviker, bedrar, ljuger och sårar. Det gör inte djur.

Ibland när jag sitter i stallet och funderar så brukar jag tänka på var vi hade varit idag om vi inte haft varandra. Bumbin hade nog haft ett avslaget framben och slaktad för länge sedan. Jag hade nog varit kvar i gamla vanor. Hade aldrig lärt mig att ta ansvar och bara glidit runt.

På sätt och vis läker han ju såren efter lill-tösen också. Jag har ju någon att ta hand om nu, någon att sätta min tid åt.

Nå ja, tids nog kommer det nog en ny lill-tös. En som förhoppningvis hinner växa upp med Bumbin och inse vilka fantasiska djur som där hästarna är.

Okej, jag har haft världens bakfylle-depp-dagar nu sen i lördags.

Inte för att jag gjorde bort mig. Eller gjorde något jag ångrade. Eller överhuvudtaget gjorde något dumt. Men det känns som att det inte finns några som helst glödjeämnen kvar i kroppen. Är trött, lättretlig och har huvudvärk hela jävla tiden.

Det var iofs inte det jag tänkte skriva om idag.

Hade en konstig tanke idag i stallet. Det hörde nog ihop med att jag var deppig men alltså tanken slog mig att djur inte kan prata. Tänk om Bumbin egentligen inte alls vill vara med mig? tänk om han tycker att jag missköter honom, att han vill göra något helt annat. Det är liksom ingen som vet, mer än han. Men han kan inte förmedla det. Iofs om han riktigt vantrivdes skulle han nog inte komma gåendes direkt han såg min bil rulla in på parkeringen.

Men det känns konstigt. Den enda levandes varelsen som jag älskar på den här jorden, vet jag inte vad han tycker om mig. Har alltid haft en sån där otroligt härlig känsla i magen direkt jag tänker på Bumbi bus. Han har verkligen räddat livet på mig. Eller ja, han har lärt mig mycket om att ta ansvar i alla fall. Har som alltid tänkt att trots alla dumheter jag gör, så älskar alltid han mig. Oavsett vad liksom. Men tänk om det inte är så?

Egentligen kanske allt det här handlar om att jag saknar att höra att någon älskar mig.

Är det ett tecken på att man druckit för mycket dagen innan om man...

• Vaknar i en säng. Men inte ens egen..
• Har ett 12cm stort blåmärke på ena höften
• Ett skrapmärke på fotleden
• Bitmärken på ditt ena nyckelben
• Rivmärken på armen och ryggen
• Skenbenen är ömma och svullna
• Du vet inte hur fyllechaffören hittade dig efter det att du lämnat krogen
• Du faktiskt minns att du satt i duschen och spolade kallvatten över dig själv utan att ha tagit av dig underkläderna.

 Personligen tycker jag inte att man druckit för mycket då. Utan lagomt. Det är ju trots allt "the volvo-way".

Bilder finns uppdaterade på www.vildunge.pixbox.se

Kvällen började hos Mattias, även kallad Elvis. Sedan blev det krogsväng med Invito som mål. Efter det blev det fylleskrov på Frasses och sen är det lite svart men min fyllechaffis hittade mig i alla fall. Sov över hos honom då han tyckte att jag behövde spy och ta en kall dusch. Duscha kallt är ju en sån där sak man inte borde göra onykter ensam. För då mitt i allt så duschar man tills man blir förkyld. Nå ja. Sen la jag mig genomdränkt i vatten tvärs över sängen och kunde inte röra en endaste liten tå trots att jag blev kittlad. Vaknade på morgonen och var faktiskt pigg. Sen på efter middagen kom ju smällen...

Idag har jag, trots bakfyllan fått mycket gjort.

Städade lägenheten, diskade, rengjorde akvariumet och bytte däck på bmwn. Helt otroligt mycket energi trots en rejäl fylla igår. Men nu har verkligenheten börjat komma ikapp. Jag hatar att bli bakis först kvällen efter. Känner mig verkligen inte laddad inför att jobba imorgon. Men, det ska nog gå det också.. ;)